LETTLAND 
Landet är en republik. Yta : 64.600 km2. Invånare/km 2: 41.
Befolkning 2.35 miljoner invånare. 1.4 miljoner är letter och 800.000 ryssar.
Språk Lettiskan är officellt språk, men ryskan har ännu en stark ställning. Lettiskan är liksom litauiskan ett baltiskt språk, men letter och litauer kan inte förstå varandra. Ordbetoningen i lettiskan ligger alltid på första stavelsen.
Religion Huvudsakligen protestanter och romerska katoliker.
Historia Lettland tillhörde tidigt Ryssland. 1918 blev Lettland självständigt. 1940 ockuperades landet av Sovjetunionen , 1941-44 av Tyskland och sedan åter av Sovjetunionen. 1991 återupprättades Lettlands självständighet.
Kultur och traditioner
Att det lettiska folket lyckats överleva som folk under mer än 700 år av främmande herravälde är det bästa beviset för den lettiska kulturens livskraft. Lettland har en mycket rik och vacker folkviseskatt. Fram till idag har det upptecknats mer än 1.2 miljoner fyrradiga folkdikter s.k. Dainas. Liksom i de andra baltiska länderna är körsången viktig. 1873 hölls den första lettiska sångfestivalen. Folkdansen är också mycket viktig. Både flickor och pojkar lär sig folkdanser i tidig ålder. I Lettland firas midsommaren, precis som i Sverige, med stora fester. Och julfirandet, som inte var tillåtet under sovjettiden, har kunnat återupptas.
Natur
Lettland är ett småkuperat slättland. Det högsta berget, Gaizinkalns är 312 m. högt. Där finns många floder och vackra floddalar. De största floderna är Daugava (Dvina), som rinner genom Riga och Gauja norr därom. De mynnar ut i Östersjön. Det finns omkring 3.000 sjöar, de flesta i östra Lettland. Utefter den c:a 50 mil långa kusten sträcker sig breda sandstränder. På grund av miljöförstöring har vattnet längs kusterna varit förorenat, men när nu reningsverk har börjat byggas, kan människorna bada igen.
Omkring en tredjedel av Lettlands yta täcks av skog. Lettlands skogar har inte utsatts för modernt skogsbruk och har därför en stor rikedom av djur- och växtarter. Bland djurarterna kan nämnas björn, varg, räv, lodjur, älg, rådjur, vildsvin och stork, även svart stork.
Klimat
Lettland har milt kustklimat i väster och bistert kontinentalklimat i öster.
Städer
Riga är huvudstad och har närmare 1 miljon invånare, mer än hälften är ryssar. De flyttade dit, när Lettland var en del av Sovjetunionen. Riga har en stor hamn. Gamla stan i Riga är mycket sevärd. Den påminner om Gamla stan i Stockholm. Andra sevärdheter är Kruttornet från medeltiden, hängbron över Daugava och Frihetsmonumentet, 41 m. högt, som uppfördes i början av 1930-talet.
Jurmala, som ligger väster om Riga, har en 20 km. lång sandstrand. Det är en hel badortsstad, som kring sekelskiftet besöktes av bl.a. många svenskar.
Daugavpils, längst ner i sydost, är den näst största staden. Där är endast 1/8 av befolkningen letter. Den är en viktig järnvägsknutpunkt och industristad.
Jelgava är den stad i Lettland, som drabbats värst av förödelsen under båda världskrigen.
Ventspils är en stor hamnstad med isfri hamn.
Liepaja är en stor hamn- och industristad. Under sovjettiden var den en stor örlogsbas.
Riga och Ventspils är båda gamla hansestäder.
Näringsliv
Omkring 2/5 av Lettlands yta är jordbruksmark. Där odlas spannmål, potatis, sockerbetor och grönsaker. Vidare produceras fläsk, kött och mejerivaror. Den odlade marken tillhörde under sovjettiden jordbrukskollektiv, men har nu privatiserats. Problemet är, att det saknas bl.a. moderna jordbruksmaskiner. En typ av jordbruksproduktion, som är mycket viktig i det lettländska samhället, är den privata odlingen av köksväxter m.m. Överallt där det finns tillgänglig mark har man odlingar, som sköts väl och ger god avkastning. Växthus ser man ofta i trädgårdarna. Svamp och bär i skogarna tas också tillvara. Allt för att kunna samla ett förråd, för att klara matförsörjningen.
Över 2/5 av landets yta är täckt av skog. Skogsindustrin är viktig. Sill- och strömmingsfisket är betydande.
Lettland påtvingades under sovjettiden en rad stora industriföretag, som styrdes från Moskva. Efter frigörelsen har därför industriproduktionen sjunkit kraftigt delvis beroende på bristen på råvaror.
Ekonomi. Privatiseringen och decentraliseringen av ekonomin har gått trögt och tillväxten i den lettiska ekonomin är låg.
Naturtillgångar och energi
Lettland har rika förråd av trä, bärnsten och kalksten. Stora torvmossar breder ut sig och torven, som bryts, eldas till elström. Den största energikällan är vattenkraften från de många floderna. Den inhemska elproduktionen täcker dock endast drygt 1/10 av behovet, resten måste importeras.
Miljöproblem
De gamla kemi-, cellulosa- och pappersindustrierna har förorsakat svåra vattenföroreningar. Många av städernas industrier har gett betydande luftföreningar. Sovjetunionen placerade ofta miljöförstörande fabriker i de baltiska länderna. Arbetet med att rena miljön kom igång efter ”frigörelsen”, men ekonomiska resurser saknas.
Lettlands historia och förhistoria
