LITAUEN
Landet är en republik. Yta: 65.000 km2 . Invånare/km2 57.
Valuta: 1 litas = 100 centas = 2,65 kr.
Befolkning 3,43 miljoner invånare. C:a 3 miljoner är litauer, 300.000 är ryssar.
Språk Litauiskan är liksom lettiskan ett baltiskt språk. Trots att
litauiskan och lettiskan är mycket lika, så har de många olikheter, som
gör, att litauer och letter knappt kan förstå varandra. Ordaccenten är
fri i litauiskan.
Religion Romersk-katolska kyrkan dominerar.
Historia Sedan 1400-talet var Litauen en stormakt, som under de
följande seklerna förlorade stora delar av sitt territorium. 1795 lade
Ryssland under sig Litauen. 1918 blev Litauen åter självständigt. 1940
ockuperades landet av Sovjetunionen,
1941- 44 av Tyskland och sedan åter av Sovjetunionen. 1990 förklarade sig Litauen
självständigt och 1991 blev självständigheten internationellt godkänd.
Kultur
Ett rikt folkligt kulturarv hölls i Litauen levande längre än på de flesta andra håll i Europa, bl.a. har över en miljon litauiska folksånger upptecknats. Intresset för folkmusik och folkdans är livaktigt. Det finns, som i de andra baltiska länderna, en stark sång- och körtradition. Den baltiska frigörelsen från Sovjetunionen har kallats ”den sjungande revolutionen”. Vart fjärde år hålls en stor sång- och dansfestival i huvudstaden Vilnius. Hemslöjden har starka traditioner med de vackra folkdräkterna och vackert vävda dukar och band m.m. Eftersom Litauen saknar sten, men har gott om lövträd, har trä blivit det viktigaste hantverksmaterialet. Det finns många duktiga träsnidare och man kan se fina träskulpturer överallt. På havsstränderna finns gott om bärnsten, som används bl.a. till smycken. Idrotten engagerar många litauer. Basketboll är huvudsporten och där är man i världsklass.
Natur
Litauen är till större delen flackt lågland, men främst det västlitauiska höglandet är vackert kuperat. Det högsta berget eller kullen, Juozapiné, är 294 m. hög. I Litauen finns tusentals små sjöar och många floder rinner genom landet. Två mäktiga floder, Neris och Nemunas, dominerar landskapsbilden. Neris rinner genom huvudstaden Vilnius, går sedan ihop med Nemunas vid staden Kaunas och rinner ut i Östersjön vid hamnstaden Klaipeda. Vattnet i floderna liksom i Kuriska bukten har varit starkt förorenat, men förbättras efterhand som reningsverk byggs. Kusten, som är en enda lång vit sandstrand, kan nu när vattnet blivit renare erbjuda fantastiska badstränder. Utanför kusten löper en tio mil lång sandremsa. Norra delen hör till Litauen. Den kallas på skoj för Nordens Sahara. Området är naturreservat. Litauen har många nationalparker. Kontakten med naturen betyder mycket för litauerna. Vidsträckta skogar täcker delar av Litauen. Där finns björn, varg, räv, lodjur, älg, hare, rådjur och vildsvin. Bland fåglar märks särskilt stork.
Klimat
Litauen har mestadels milt kustklimat.
Städer
Vilnius är huvudstad och har c:a 600.000 invånare. Staden har en av
Europas största samlade medeltida stadsbebyggelser. Vilnius, liksom
Visby, finns med på FN:s världsarvslista.
Kaunas var under mellankrigstiden huvudstad. Den har anor från
1200-talet. Kaunas gamla stad innehåller många historiskt intressanta
byggnader. Kaunas är en gammal hansestad.
Klaipeda är en viktig hamnstad, Litauens enda. Den har isfri hamn. Klaipeda har en vacker park med en mångfald skulpturer.
Andra stora städer är Siauliai och Panevézys, vilka är viktiga industriorter.
Näringsliv
I Litauen odlas spannmål, foderväxter, potatis, sockerbetor och
grönsaker. När Litauen var ockuperat av Sovjetunionen bildades
jordbrukskollektiv. Nu får bönderna själva äga sin jord igen. Ett
problem är, att det finns för få traktorer och andra maskiner.
Det finns en omfattande livsmedelsindustri för mejeri- och köttprodukter.
Nära 1/3 av Litauens yta är skogsbevuxen och trävaruindustrin är
framgångsrik. Litauen har specialiserat sig på lättare
tillverkningsindustri. Det produceras textilier, möbler, TV-apparater,
kylskåp m.m.
Ekonomi I samband med självständigheten inleddes ett omfattande
ekonomiskt reformarbete. Den ekonomiska utvecklingen gick emellertid
inte så snabbt som förväntat. Men 1994 ökade tillväxten.
Naturtillgångar och energi
Odlingsbar mark, skog och torv är de viktigaste naturresurserna. Utvinning av mindre oljefyndigheter sker i västra Litauen. Kärnkraftverket Ignalina byggdes i början av 1980-talet för att förse bl.a. Baltikum med elkraft. Största delen av Litauens elförbrukning kommer därifrån, men kraftverket anses mycket farligt. Sverige har hjälpt till att höja säkerheten.
Miljöproblem
Miljöförstöringen i Litauen är mycket stor. De stora floderna och Kuriska lagunen är kraftigt förorenade. Kärnkraftverket Ignalina skapar stark oro, inte bara i Litauen utan också i grannländerna. Luftföroreningarna från olje- och gaskraftverken är omfattande. Litauerna har dock blivit miljömedvetna och försöker förbättra läget på olika sätt, samtidigt som internationella insatser börjar ge effekt.
