ESTLAND 
Landet är en republik. Yta: 45 200 km2. Invånare/km2 34.
Estland är ungefär lika stort som Danmark.
Valuta: 1 kroon = 100 sent = 0,60 kr.
Befolkning 1,3 miljoner invånare varav drygt 1 miljon är ester och knappt 1/2 miljon är ryssar.
I kustbygderna bor en del estlandssvenskar.
Språk Estniskan är ett med finskan besläktat språk, men ester och
finnar kan knappast förstå varandra. Den ryska delen av befolkningen
talar i allmänhet ryska.
Religion Esterna är i huvudsak protestanter, de ryskspråkiga är ortodoxa.
Historia Estland har varit danskt, tyskt, svenskt och ryskt under olika
perioder. 1918 blev Estland självständigt. 1940 ockuperades landet av
Sovjetunionen, 1941-44 av Tyskland och sedan åter av Sovjetunionen.
1991 utropade Estland sin självständighet på nytt.
Kultur och traditioner
De estniska traditionerna liknar de svenska. Precis som i Sverige firas midsommaren med stora fester. De lutherska högtiderna, som bara delvis kunde firas under sovjettiden, uppmärksammas desto mer nu. Till det som skiljer hör de stora sångfesterna. Som regel hålls sådana vart fjärde år på Sångarfältet i Tallinn. Då samlas människor och körer från hela landet. Så många som 30.000 körsångare kan sjunga samtidigt på den enorma scenen. Framför samlas hundratusentals människor. Vid sångfesterna liksom vid andra högtider bär de estniska kvinnorna ofta vackra folkdräkter. Folkdansen har fortfarande stor utbredning. Teaterverksamheten har haft stor bredd och den minsta lilla stad har egen teater.
Natur
Estland påminner mycket om Sverige. Naturen liknar den i södra Sverige.
Estland har låglänt kust, men stiger sakta mot inlandet. Berggrunden är
i norr kalksten, mot söder sandsten. Den täcks till större delen av
morän. Det är vida åkrar i norr och väster, i söder ett mer småkulligt
landskap med några sjöar. Där ligger Estlands högsta berg Suur Munamägi
(Stora Äggberget), 318 m högt.
Drygt 1/3 av Estland är skogsklätt. Det är mest barrskog, men med stora
inslag av lövskog. I inlandet finns vidsträckta myr- och mossmarker.
Större sjöar är Võrtsjärv och Pepsijärv. Båda avrinner genom Narva älv till Finska viken.
Väster om Estland finns en stor mängd öar. De största är Saaremaa
(Ösel) med staden Kuressaare, Hiiuma (Dagö), Muhu (Moon) och Vormsi
(Ormsö). Naturen på Ösel och Dagö liknar Gotlands och Ölands. Där finns
alvarmarker med flora och fauna som liknar vår. Ösel är Gotlands vänort.
I Estland finns många vilda djur. Där finns de stora rovdjuren björn,
varg, lo och järv, vilka kan dölja sig i de delvis svårtillgängliga och
djupa skogarna. Trots att stora utdikningar har gjorts, finns ännu
mycket våtmarker, där det finns ett rikt fågelliv och där den vita
storken kan överleva.
Ungefär 3% av landets yta är naturskyddad. Lahemaa är den största nationalparken.
Klimat
Klimatet i Estland liknar det svenska med en blandning av kust- och inlandsklimat.
Städer
Tallinn är huvudstad och har nästan 1/2 miljon invånare. Där finns en
gammal stadskärna med välbevarad stadsmur, som påminner om den i Visby.
Tallinn är med på FN:s världsarvslista. Staden är centrum för handel,
kommunikationer och kulturliv. Det är Estlands viktigaste hamnstad.
Tartu är Estlands äldsta stad. Den var tidigare Estlands kulturella
medelpunkt. Staden ligger vackert vid Emajõgi (Modersfloden), en av
Estlands största floder.
I Narva bor det huvudsakligen ryssar. Staden ligger vid floden Narva, som bildar gräns mot Ryssland.
Pärnu är känd som kurort med fantastiska, milslånga sandstränder vid
Rigabukten. I Pärnu finns mycket av den gamla träbebyggelsen kvar.
Kohtla-Järve har liksom många andra städer drabbats av stor
miljöförstöring. Där finns väldiga slagg- och askhögar från brytning
och förbränning av oljeskiffer.
Haapsalu var centrum i en större svenskbygd. Härifrån kommer Ilon Wikland, som har illustrerat Astrid Lindgrens böcker.
Tallinn, Tartu och Pärnu är gamla hansestäder.
Näringsliv
Estlands huvudnäring är åkerbruk jämte boskapsskötsel. Främst odlas
potatis och spannmål. Under sovjettiden bildades stora
kollektivjordbruk s.k. kolchoser, men under 1980-talet började
återupprättandet av familjejordbruken. Omställningen har gått trögt. En
typ av odling, som är betydelsefull, är odlingen av rotfrukter och
grönsaker i de privata trädgårdarna och på annan tillgänglig mark. För
väldigt många människor är det nödvändigt, att på detta sätt skaffa
egna matförråd för sitt vinterbehov.
I fråga om livsmedelsindustrier finns det främst mejerier.
Fisket i Östersjön, i Estland kallat Västerhavet, är betydelsefullt.
Då stora områden är skogstäckta finns råvaror till massa-, pappers- och
träindustri, bl.a. tillverkas möbler. Det finns också textilindustri
och kemisk industri.
Ekonomi. Estlands ekonomiska utveckling sedan självständigheten har varit snabb.
Naturtillgångar och energi
Timmer, kalksten, torv och oljeskiffer är viktiga naturtillgångar. Oljeskiffern används för driften av värmekraftverk, och stora mängder naturgas utvinns ur skiffern. Estland har också ett väl utbyggt vattenkraftsystem.
Miljöproblem
Estland har under sovjettiden drabbats av stor miljöförstöring. Bl.a. brytningen och eldningen av oljeskiffer har gett mycket farliga utsläpp. Höga skorstenar har spritt föroreningarna långt utanför landets gränser. Flera europeiska länder drabbas och vill hjälpa till att åtgärda problemen. Avloppsreningen har varit mycket dålig. De sovjetiska militärbaserna har också tillfogat miljön stor skada. Miljöförstöringen var en avgörande orsak till, att esterna enades i kampen för frigörelse.
